Månadsbilder

IMG_0677.JPG

IMG_0678.JPG

IMG_0680.JPG

IMG_0679.JPG

Den 20 okt tog jag denna månadens bilder. Oerhört kritisk var jag i början när jag såg bilderna. Har enbart tränat 2 veckor denna månaden pga halsont.

Men idag när jag såg bilderna så såg jag framsteg. Jag såg saker som jag inte gjorde då. Bilderna har mognat fram.

IMG_0750.JPG

Ett år mellan bilderna… Det har hänt en del från höggravid och 124,4kg till 79,8kg.

När jag är läser om andra som gör viktresor så slås jag av att alla ska göra det så snabbt som möjligt. Men jag ska inte säga något för det ville jag förr också. Men jag fallerade varje gång då. Men nu så låter jag mig ta min tid och vet att jag kommer nå mina mål.
Att gå ner ca 45kg på två år gör ju ingen nervös. Det har fått ta sin tid men jag är oerhört nöjd och stolt. För om jag hade stressat och pressat mig fortare så hade jag inte klarat hålla det.

Annonser

Ett par

IMG_0739.JPG

Första vantarna är klara! Inte perfekta MEN mycket kärlek och många nya kunskaper ligger i dessa.

Ni hittar mönstret http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=116&d_id=7&lang=se

Jag är fasiken nyförälskad i stickning, och det bästa att göra det till är Stickpodden! Så goa tjejer som sprider glädje och ny kunskap OCH känslan att det är okej att allt inte blir perfekt. Vilket är befriande i detta högpresterande samhälle! 🙂

Blåjeans

För cirka 18år sedan så satt jag i ett kök. Personen som stod och lagade mat i detta kök hade på sig ett par blåjeans. Dessa blåjeans var inte vilka blåjeans som helst. Utan det var hennes pojkvän. Denna tjej som stod vid spisen hade gjort en liknande viktresa som jag gör nu.

Jag kommer så väl ihåg detta minne för stoltheten i hennes röst och ögon etsades sig fast hos mig. Jag var så imponerad över hennes resa och att hon lyckats få på sig sin vältränade sambos byxor.

Idag fick jag ett infall av prova min sambos jeans. Varför jag fick detta infall vet jag inte.

Jag hoppade i ett par, jojo men! De gick på. De var ju i baggy model så det var kanske inte så konstigt de gick på. De satt inte så löst på mig, men de gick på.
Jag tog nästa par som låg i lådan, jo då, de gick upp för låren… Och även rumpan och de satt som en smäck!! Så sköna!!
Tredje paret som jag fick fatt i var ett par

IMG_0708.JPG

SKINNY storlek 30. Hm. Kommer dessa ena upp för mina knän?!
Kan ni tänka er hur jäkla paff jag blev när jag fick upp de över rumpan och även knäppa de?!
De satt i ärlighetensnamn inte jätte snyggt men de gick på!!! Och ingen större muffinsmage hängde över!

IMG_0715.JPG

IMG_0714.JPG

För vissa är detta inget speciellt. Men för mig som vägt mer än de partners jag haft och alltid varit stor så är detta något speciellt!!! Jag väger idag mindre än min sambo och nu kan jag även ha hans jeans!

IMG_0713.JPG

Den kvinnan som stod i det där köket för ca 18år förstår jag nu! Jag är stolt, dock så kan jag inte helt ta in det.

Huvudet säger en helt annan sak!

Stugan i stan

IMG_9849.JPG

IMG_9848.JPG

IMG_9852.JPG

IMG_9850.JPG

Detta är ”stugan i stan” dvs vår koloni!
Vi köpte den den 25sep. Vi har under hela sommaren gått och drömt om en koloni. Det har legat ute några på blocket, men en koloni i Lund är inte billigt! En ”billig” koloni med stuga som behövs göras vid ligger runt 60 000-80 000. Då finns det ingen el eller indraget vatten eller något speciellt i växtväg. En mer vårdad kolonistuga och lott går på 125 000 – 225 000kr.

Vi var i svärföräldrarnas kolonistuga som de köpte i somras. Vi hörde oss för när vi pratade med de andra kolonisterna om de visste om det fanns någon som var till salu på området. Och det fanns det, två stycken.

En gul och en svart/brun.
Den svart/bruna hade en jätte stor tomt, men den var helt igenvuxen och det kändes som en uteliggare hade tagit över tomten. Så den kändes inte helt attraktiv.

Den gula låg på en hörna. Stugan var söt och tomten var inte skött men den var inte igenväxt. Sockertoppsgranarna var höga och björnbären underbart söta. Men vad är det vi ser?! En antenn på taket?! Hm.. Kanske finns det el indraget, det visade sig att den hade. Perfekt eftersom vi vill kunna sova där.

Jag tog kontakt med ägaren, bestämde träff och sen gick affären ganska snabbt. Dock fick vi vänta på tillträde.

IMG_0270.JPG

IMG_0272.JPG

IMG_0271.JPG

IMG_0273.JPG

IMG_0279.JPG

IMG_0275.JPG

IMG_0274.JPG

Under dessa veckorna har det hänt en del där ute! Bilderna här ovan är som det ser ut där inne. När vi tog över så var det kaos inne. Här har vi ändå plockat lite.

Vi har börjat röja lite ute, vi ska göra lite odlingsbäddar på högersidan av tomten.

IMG_9929.JPG

IMG_0387.JPG

IMG_0388.JPG

IMG_0433.JPG

IMG_0405.JPG

IMG_0540.JPG

IMG_0532.JPG

IMG_0535.JPG

IMG_0533.JPG

Mycket att göra, men vi är så glada för denna stuga! Detta kommer bli så bra!
På instagram kan ni följa resan @stugan_i_stan

Snabba svängar!

Vad snabbt det kan vända mentalt!
Jag har haft ett härligt flow länge men den senaste tiden har det varit som en berg-o-dalbana.
Igår var jag låg och famlade i mörkret. Jobbade hårt med mina tankar kring mig själv. Idag när jag slog upp ögonen så hade jag en bra känsla i kroppen. Tog på mig mina ”smal”byxor som satt som ett skin i somras men nu är alldeles för stora.
Vågen sa +1,2kg men måttbandet sa ett litet minus runt midja och rumpa. Och ett litet plus runt Biceps och lår.

Jag var rädd för denna veckans vägning pga att jag gick under ett delmål förra veckan dvs under 80. Men nu väger jag 81kg igen… Inget konstigt, för var 4de vecka så går jag upp minst 1kg. Så det är inget jag deppar för idag, men jag trodde att jag skulle bryta ihop. Men icke! För idag är jag stark. Och jag kan inte vara ledsen när jag ser detta i spegeln! Jag kan knappt inte tro att det är jag!

Denna bild visar mig OCH ett mål, ni ser medaljen?! Det är min sambos, han springer hinderbanelopp, det ska jag också göra en dag!!!

Nu tar vi denna fredag med storm!

IMG_0441.JPG

Så mycket pepp

IMG_0192.JPG

Igår blev det en rejäl boost! Nästan förmycket.
Olga som driver mammafitness frågade om hon fick låna min före och efter bild. Så klart fick hon det, oerhört smickrande och de är ju en del i min resa.
Sen ska jag ju erkänna att det är lite av en önskan/dröm när man tränar för MF att en dag få den bekräftelsen att ens tränare och Olga också är stolt över jobbet man gör.
Jag tänker spara alla fina kommentarer här så jag kan ta fram och läsa när jag behöver lite pepp och tro, för hur man än gör så kommer svackor.

IMG_0359.PNG

IMG_0363.PNG

IMG_0360.PNG

IMG_0362.PNG

IMG_0361.PNG

IMG_0365.PNG

IMG_0366.PNG

IMG_0364.PNG

IMG_0367.PNG

IMG_0370.PNG

IMG_0371.PNG

IMG_0369.PNG

IMG_0368.PNG

IMG_0372.PNG

IMG_0374.PNG

IMG_0373.PNG

IMG_0358.PNG

En stor dag

IMG_0352-0.JPG

Idag är det en STOR dag för mig. En skrämmande dag och ett avstamp!

Jag ställde mig på vågen idag, hoppades men vågade inte tro att det var idag mitt delmål att väga under 80kg skulle slå in.
För andra så kanske 80kg inte något att fira. Vissa hade gråtit om de vägt 80kg, men jag är så jäkla glad.

Jag har ALDRIG vägt under 80kg från den dagen jag gick över den vikten, vilket jag gjorde någon gång under mellanstadiet/högstadiet.

2013 i januari så skulle jag skriva upp mina mål, mitt viktmål ville jag skriva till 80kg, men tänkte att jag tar i och skriver 75. 75 är en drömvikt, som jag inte trodde att jag skulle nå. Nu vet jag att jag kommer nå det. Det kommer få ta tid, men jag kommer nå det.

Själva vikten är inte det viktigaste, jag har många andra mål. Storlekamål, träningsmål och mål med mitt inre. Men jag ska inte säga att vikten inte spelar någon roll, för det gör det.

Även om jag blev glad när jag såg resultatet på vågen så var den största känslan RÄDSLA!! Jag är inte 80+ tjejen längre som jag alltid sett mig som. Vad sker nästa vecka om vågen säger 80,5… Då blir jag en 80+ tjej igen. Har jag misslyckats då?! Många många frågor dyker upp i huvudet.
Men nä, jag har inte misslyckats. Jag måste bara jobba vidare och tro på processen som denna resa är.

För detta är en resa som aldrig kommer ta slut.

IMG_0353.PNG

IMG_0354.PNG

IMG_0355.PNG

IMG_0356.PNG

IMG_0357.PNG

IMG_0344.JPG